Söndagen den 11 juli var det officiell minnesdag för de drygt 8 000 personer som mördades 1995 i den lilla staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina. De flesta av offren var bosniakiska män och pojkar. Förövarna var soldater i den bosnienserbiska armén.

Folkmordet i Srebrenica 1995 är en av de värsta massakrerna i Europa sedan andra världskriget och ett av den moderna historiens grövsta brott mot mänskligheten.

Den bosnienserbiska armén (VRS) belägrade Srebrenica i början av juli 1995. Förutom områdets egentliga invånare befann sig då även bosniska muslimer som flytt undan attacker och etnisk rensning i andra städer i det huvudsakligen serbkontrollerade östra Bosnien. 

600 holländska FN-soldater var stationerade i området för att upprätthålla ordningen. I praktiken var de alldeles för få, för dåligt tränade och för dåligt utrustade.

Bosniska muslimer sökte sig till FN-posteringarna för att få hjälp när VRS ryckte fram. Men utan tillräckliga resurser kunde holländarna inte stå emot attacken och den holländske översten valde, efter ett möte med den serbiske generalen Ratko Mladic, att kapitulera.

Kapitulationen innebar att VRS släppte 14 holländska FN-soldater som tagits som fångar. I gengäld tvingades FN-bataljonen att överlämna ett par tusen muslimer som sökt skydd i anslutning till basen i Potocari. 

De följande dagarna skildes kvinnor och barn ut och bussades bort från Srebrenica. Männen hölls kvar och avrättades. Först flera dagar senare nådde de första flyende överlevarna fram till muslimsk-kontrollerat område och nyheterna om Srebrenica nådde omvärlden.

Händelsen i Srebrenica har varit uppe vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) och har där i juridisk mening definierats som folkmord, genom ett flertal avkunnade domar. Från serbiskt håll har man officiellt bett om ursäkt för det som skedde i Srebrenica, men vägrar att acceptera benämningen ”folkmord”, utan kallar händelsen för ett ”massmord”.

För närvarande pågår rättegångar vid den internationellt erkända FN-tribunalen i Haag. Så sent som i början av juni meddelade tribunalen två fällande folkmordsdomar för inblandning i händelserna i Srebrenica. 

Även den tidigare bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžic står inför rätta, misstänkt som delvis ansvarig för folkmordet. Den serbiske befälhavaren i Srebrenica 1995, Ratko Mladic, är efterlyst men befinner sig fortfarande på fri fot.

Söndagen den 11 juli var det officiell minnesdag för de drygt 8 000 personer som mördades 1995 i den lilla staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina. De flesta av offren var bosniakiska män och pojkar. Förövarna var soldater i den bosnienserbiska armén.

Folkmordet i Srebrenica 1995 är en av de värsta massakrerna i Europa sedan andra världskriget och ett av den moderna historiens grövsta brott mot mänskligheten.

Den bosnienserbiska armén (VRS) belägrade Srebrenica i början av juli 1995. Förutom områdets egentliga invånare befann sig då även bosniska muslimer som flytt undan attacker och etnisk rensning i andra städer i det huvudsakligen serbkontrollerade östra Bosnien. 

600 holländska FN-soldater var stationerade i området för att upprätthålla ordningen. I praktiken var de alldeles för få, för dåligt tränade och för dåligt utrustade.

Bosniska muslimer sökte sig till FN-posteringarna för att få hjälp när VRS ryckte fram. Men utan tillräckliga resurser kunde holländarna inte stå emot attacken och den holländske översten valde, efter ett möte med den serbiske generalen Ratko Mladic, att kapitulera.

Kapitulationen innebar att VRS släppte 14 holländska FN-soldater som tagits som fångar. I gengäld tvingades FN-bataljonen att överlämna ett par tusen muslimer som sökt skydd i anslutning till basen i Potocari. 

De följande dagarna skildes kvinnor och barn ut och bussades bort från Srebrenica. Männen hölls kvar och avrättades. Först flera dagar senare nådde de första flyende överlevarna fram till muslimsk-kontrollerat område och nyheterna om Srebrenica nådde omvärlden.

Händelsen i Srebrenica har varit uppe vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) och har där i juridisk mening definierats som folkmord, genom ett flertal avkunnade domar. Från serbiskt håll har man officiellt bett om ursäkt för det som skedde i Srebrenica, men vägrar att acceptera benämningen ”folkmord”, utan kallar händelsen för ett ”massmord”.

För närvarande pågår rättegångar vid den internationellt erkända FN-tribunalen i Haag. Så sent som i början av juni meddelade tribunalen två fällande folkmordsdomar för inblandning i händelserna i Srebrenica. 

Även den tidigare bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžic står inför rätta, misstänkt som delvis ansvarig för folkmordet. Den serbiske befälhavaren i Srebrenica 1995, Ratko Mladic, är efterlyst men befinner sig fortfarande på fri fot.