det hela fina hade spårat ur börja flippa ut. han byggde mitt hjärta men det börjar spricka nu. för han var mitt allt, min i all evighet. ligga vakna sena nätter och alltid ha honom bredvid. allt han sa var skitsnack, det förstörde det vi haft. sant eller falskt, jag kunde inte hitta någon balans. allt som jag hade sagt, jag börjar ångra allting nu. jag trodde aldrig dagen skulle komma då vi gör slut. han visste vad han hade gjort för fel, otrohet. såna brända känslor sitter kvar i en evighet. jag är glad för der vi haft och hoppas vi förblir vänner. allting kommer ordna sig, lyssna på vad jag säger. dagen därpå, meningar repeterades i telefonen. nu sitter jag gråtandes och undrar på om han ska bli förlåten. jag ringer upp och försöker reda ut vissa saker. det slutar med bråk och han tröttnar och börjar dissa svaren. saker börjar klarna nu jag vill ge det ännu en chans. jag letar efter honom finner inte honom någonstans. jag lyfter telefonen och försöker nå honom där det tutar upptaget, jag blir ledsen och svär. jag kontaktar mina vänner, talar ut och söker tröst. jag har inte sovit på flera nätter för jag tänker på killens röst. jag får rådet av alla att blunda och låta det vara. jag vet inte vad jag ska svar. vill inte släppa det bara. jag ville vara som alla andra leva lycklig och kär. ha honom vid min sida och inte genomlida det här. jag försöker att glömma istället vill jag fortästta gå med mina tunga steg, det hela har ju satt sina spår. jag går ut med mina kompisar på en promenad, jag råka se killen hångla med en annan tjej på stan. jag vart ledsen, jag grät och gick därifrån. vi släppte ett år det hela rev upp mina sår. jag blev verkligen arg, kan inte fatta vad som händer. drömmer om min man, den tanken fortsätter och bränner. jag sitter med tårar i ögonen, vill inte se nå mer. jag känner mig playad som om jag vore ett spel. han fortsätter hålla på med andra brudar i samma stil. tanken om att han lämnad sin bejbe, skramlar till liv. han sätter sig ner och mår illa över det han gjort. han börjar tänka på mig och han saknar mina ord. mitt tal, min lukt och glimten i ögat. han minns när han sa att för mig skulle han kunna döda. han söker upp mig och vill förklara och reda ut. det första är att han ångrar att han gjorde slut. jag lyssnar och ser mitt hjärta byggas upp igen. jag trodde aldrig jag skulle få höra hans röst igen. han ställer sig upp och tar i mina händer och säger förlåt. jag tittar honom i ögonen och sedan faller i gråt.

jag gick på ditt spel. jag vet nu att du hela tiden lekte med mig. du ville bara ha mig för att inte känna dig ensam, du ville bli älskad. du fick det du ville av mig och sen var det bra. jag hoppas du inser att du krossa mitt hjärta. det gör ont än i dag. och igår var det exakt ett år sedan då det inte var du och jag. vi pratar inte längre, det är som om det aldrig varit vi, som om vi inte ens känner varandra. ja det kanske är bäst så.